Blomkrukor

Att odla har de senaste åren visat sig vara mer än en övergående trend. Idag lever fler människor än någonsin tidigare i städer. Trots det hittar vi tillbaka till odlingen; i fönsterbrädor och koloniträdgårdar, på balkonger och hustak, inklämda rabatter mellan höghus. Trädgårdarna är överallt.

Forskare pekar på en global medborgarrörelse där allt fler väljer att utnyttja offentliga platser för odling. Forskare menar att odlingarna i storstäderna är ett uttryck för fattigdom och den allt större befolkningsmängd jordbruket försöker mätta. På samma sätt som kolonilotter från början var ett sätt för fattiga i städerna att överleva på, livnär sig vissa helt eller delvis på sina stadsodlingar idag.

Det stora odlingsintresset i andra samhällsskikt beror delvis på den stora efterfrågan på närodlade livsmedel. Växterna som odlas hemma stressas inte fram och tvingas inte mogna på väg till eller i en butik. Således smakar de mycket mer och bättre än de som går att köpa i butikerna! Att helt utesluta transporten mellan odling och middagsbordet är dessutom lysande för miljön.

Växterna behöver inte vara ätliga för att förändra världen till det bättre. Oätliga växter förbättrar livsmiljön i städerna genom att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar i största allmänhet. Därutöver ökar växterna luftfuktigheten och växter på tak håller ner temperaturen i byggnaderna.

En anledning till att plantera blommor istället för gröna växter, är att främja binas överlevnad. De senaste åren har olika projekt dragits igång för att uppmana allmänheten att motverka den globala bidöden genom att plantera blommor.

Förutom sådana miljömässiga anledningar, är det rovgivande att ägna sig åt växter. I ett samhälle som går fort och ställer höga krav på medborgarna att hålla samma tempo, kan det fungera avstressande att arbeta med något långsamt med händerna.

Gröna vågen under 1970-talet förde med sig guerillaodling som är en slags icke-våldsam aktion där aktivister tar över land och planterar på den. Med andra ord finns det rebelliska botanister som planterar växter på platser med outnyttjad potential, där ingen trodde något kunde gro.

I trånga gränder och under broar; de gröna oaserna gömmer sig överallt. Särskilt i New York där guerillarörelsen startade på 1970-talet.

Den ursprungliga aktivistgruppen förvandlade en bit övergiven mark till en grönskande trädgård som de döpte till Bowery-Houston Community Farm and Garden. Trädgården finns fortfarande att se på Manhattan, men heter nu Liz Christy Garden till minne av grundaren.

Att fröbomba betyder att plantera på allmän eller annans mark i smyg, för att sedan se platsen grönska. En mindre radikal variant vore att plantera i kruka. På det sättet kan oönskad växtlighet enkelt transporteras bort...

För att odla någon annanstans än i en regelrätt trädgård krävs krukor. Krukor har, förutom olika färg och form, olika egenskaper beroende på till exempel materialen de är tillverkade i. Växter i lerkrukor behöver vattnas oftare än växter i plastkrukor. Tänk på att växter i kruka överlag behöver vattnas mer frekvent än ett trädgårdsland. Det beror på att jord i kruka inte tillförs fukt någon annanstans ifrån.

Behovet av vatten beror också på hur väldränerad krukan är. Vissa har ett inbyggt system, andra bara hål i botten eller ingen dränering alls. Då krävs det att du själv lägger lekakulor eller stenar i botten, alternativt borrar egna hål i krukans botten. På så sätt rinner allt överflödigt vatten undan och växten riskerar inte att drunkna.

En del krukor har en inbygd bevattningsfunktion, vilket betyder att du kan fylla på med mycket vatten ganska sällan och växten får efterhand det vatten den behöver.

Saknas en sådan funktion går det att köpa automatbevattning till krukan. Det finns flera olika modeller, men grundprincipen är att vattnet letar sig genom ett material som långsamt släpper igenom vattnet till jorden i krukan.

Vilken kruka du bör köpa beror på vad du tänker plantera. Växter har olika stora rotsystem och kräver därför olika storlek på kruka. Tomater och potatis är exempel på grödor som behöver ett stort djup, ungefär 40 cm, medan örter inte behöver mer än 15 cm.

Den som planterar i kruka behöver dessutom hålla koll på att näringen i krukjorden är förbrukad efter ungefär en månad. Då behöver växten gödselvattnas, eller tillföras näring på annat sätt. Långtidsverkande gödselkulor kan vara idé för den som vill slippa besväret, de räcker under hela plantans "uppväxtperiod".

Odlingsentusiaster utan egna trädgårdar får vara extra kreativa, men det finns mängder av växter som trivs fint i kruka – till och med sådana som går att äta. Till vänster syns några ätbara växter som kan planteras i kruka.

För alla balkongodlare gäller även att skölja av bladen med jämna mellanrum för att växterna ska trivas. På den översta balkongen kanske växterna duschas av regnet, men på de andra balkongerna kan det vara idé att investera i en sprayflaska. Lite större växter går att kallduscha i badrummet. Undvik att vattna i själva krukan eller duscha löven för länge så att mycket vatten rinner ner i krukan, då riskerar du ett jordigt golv.

Buketter i all ära, men en gåva som fortsätter att vara vacker i åratal framöver slår snittblommorna. Ge bort en växt i kruka! Eller ge bort en kruka, jord och fröer. Krukan kan du till exempel knyta ett vackert band kring eller måla.

Måla i sådana fall utsidan såväl som insidan av krukan för att undvika att fukt tränger under färgen. Odla ingenting i krukan förrän efter några dygn. Lerkrukor går förutom att måla, att pensla med filmjölk. Det ger dem med tiden en grön mosspatinering.